Cochin

Vi hade just lagt till invid hamnen i Cochin, Kerala i södra Indien då ett ordentligt skyfall hotade med att förstöra vår sista dag i Indien. Men vädret klarnade upp och det kom att bli den mest fantastiska dag hittills på vår resa. Vi visades runt av en trevlig chaufför på en så kallad "tuck tuck" och fick se alla stadens sevärdheter. Museum och tempel i alla ära, men mer intressant var det att gå runt bland människorna som levde där och se dem mitt i vardagen. Överallt möttes man av vackra, vänliga ansikten och många sken upp som en sol när de såg oss. Västerlänningar är tydligen lika spännande för dem som de är spännande för oss. Dom fann Mikael särskilt exotisk och några kom fram och bad om att bli fotograferade tillsammans med honom. På ett annat ställe sa de "Beckham, Beckham" och pekade på honom, och Mikael drog på smilbanden och tackade och tog emot. :)

Vi hade som sagt en riktigt härlig dag i Cochin, och det kändes vemodigt att segla därifrån. Jag är verkligen stormförtjust i Indien, det är något speciellt med detta land och dess folk. Jag känner mig så främmande men så hemma på samma gång. Jag måste ha levt här i ett tidigare liv...

Vackra syskon...

Mysfarbror...

Blomsterbinderska...

Och ni brukar säga att jag har långt fint hår...

Hinduiskt tempel...

Goa

Goa är ett palm paradis med färgsprakande små byggnader och människor. Otroligt vackert! Vi tog en taxi till en restaurang invid en härlig strand och åt en kryddstark indisk måltid! Vi var de enda västerlänningarna där för turistsäsongen har inte börjat än, och ett gäng indier blev alldeles till sig av Mikaels blonda kalluffs och försökte fota oss i smyg, med sig själva i förgrunden görandes V-tecknet! Lustigt...

Mitt i ett palm paradis!

Tänk om jag hade en liten liten apa! :)

(Snabbt klättrade han upp i trädet för att posera för kameran,

och lika snabbt kom han ner när han upptäckte att trädet var fullt med myror)

Härlig strand...

Mumbai

Indien - Kontrasternas land. Inget land berör mig på djupet så som Indien. Här finns det vackraste vackra, men här möter man också en otroligt hjärtskärande fattigdom. Herrelösa hundar ligger utmattade och uttorkade i gathörnen, små barn går runt och tigger längst trottoarkanten och gamla sargade kvinnor och män sitter håglösa efter väggarna utan större hopp om hjälp ifrån de förbipasserande turisterna. Det finns ca 21miljoner invånare här i Mumbai och ungefär hälften av befolkningen lever i slum.

Första gången jag for hit var för 8 år sedan och det var också första gången jag var utomlands någonsin. Kulturchocken var ett faktum. En resa till detta land är något jag önskar alla gjorde åtminstone en gång. Ett besök här ger minnen för livet och lämnar ingen oberörd. Man får lite perspektiv på ens egen välfärd minst sagt.

Vi spenderade dagen på egen hand och strosade runt i området kring Gate of India. Försäljarna var pushiga och tiggarna många. Mitt hjärta krossades när två barn på omkring 7 år slogs och bråkade om vår uppmärksamhet. "I saw them first!" De ville inte ta emot några pengar utan ville att vi skulle köpa dem mat. Ett rispaket var och lite mjölk bad de om. Vad gör man... ?! Ok, nu fick de lite mat för ett par dagar, men sen då?! Jag blev tom och kände mig otillräcklig och ni kan förstå vilken kraftansträngning det krävdes sen att kort därefter kliva upp inför en massa rika passagerare och sjunga glada sånger medans de blir serverade "free champange".

Gate of India

Helig ko

Det berömda tvätteriet där det tvättas en miljon plagg om dagen.

Hur hjälplös kännar man sig inte...

Tak över huvudet...

Showtime

Varje kväll hålls olika shower i de två olika teatrarna på skeppet. I kväll gick vi och kollade in en av produktionsteamets föreställningar. Oförskämt duktiga är de! :) 4 sångare och 4 dansare, otroligt begåvade.

Skeppets Hjärta

Två bilder ifrån Atriumet - Skeppets hjärta.

Dubai - artificiell oas med växtvärk.

Vi har just hissat ankaret och glidit ut ifrån hamnen i Dubai. Detta ökenlandskap där ingen grönska växer förutom på konstgjord väg, det enda som växer här är skyskrapor! Överallt finns lyftkranar och pågående byggprojekt, det ena lyxigare än det andra, allt betalt av det svarta guldet. Till och med shoppingcentren är som små palats, inredda i guld, mosaik, och konst. Vi spenderade dagen med två vänner som bott här och därmed kunde visa oss stadens alla smultronställen.

Skyskrapor överallt...

Världens högsta byggnad - Burj Dubai

Framtida byggprojekt

Shoppingcenter

Landat

Vi är inne på vår fjärde vecka på båten nu och vi har äntligen börjat landa. Vi har lärt oss hitta i princip överallt, vi har lärt känna lite kul folk och jobbet flyter på. Passagerarna ger oss mycket fin respons och vi har redan fått stammisar som följer oss vart vi än spelar på båten. I skrivande stund kan jag se att vi rest 1387 mil sedan vi lämnade Southampton och vi närmar oss nu Dubai. Där hoppar ca 40% av passagerarna av och nya kliver på som ska vara med oss fram till Sydney. Vi trivs och mår gott och börjar komma in ordentligt i rutinerna.

Cookie Heaven!

Sådana här frestelser utsätts vi för varje dag.

Jag försöker blunda när jag går förbi...

Pirater

Just nu passerar vi det kritiska området utanför Somalias kust där många piratattacker ägt rum. Kaptenen har lagt gasen i botten, säkerhetsvakterna patrullerar uppe på däck och alla på skeppet - personal och passagerare, har gjort säkerhetsövningar i hur man ska hantera en eventuell attack. Allt i onödan förstås... de är höst osannolikt att piraterna skulle kunna erövra ett skepp av denna storlek. Men det skänker lite extra spänning till tillvaron åtminstone.

Iskonst på havet

Iskonstnären skapar...

...en fisk! Eller nått.

Egypten - Luxor

Igår stack vi iväg på en guidad tur till Luxor för att besöka de 3000 år gamla templen som finns där. Resan ifrån hamnen till templen tog tre timmar och bara resan i sig var exotisk nog. Där satt vi på en buss och tittade ut genom fönstret, in i en helt annan värld. Det här var tredje gången vi besökte Egypten, men det är alltid lika fascinerande att se ett land som står i så stor kontrast mot ens eget. Utanför bussfönstret drev ett kargt och solsvett landskap förbi och överallt låg skräp och åter skräp. Lortiga småflickor med glittrande ögon vinkade till turistbussarna som for förbi och unga pojkar red kapplöpning på åsnor. Kvinnor stod och arbetade i gassande sol medans männen satt i skugga och tittade på, och längst vägkanten stod titt som tätt soldater med maskingevär. Det var en intressant bussresa kort sagt.

De två forntida templen Karnak och Luxortemplet tog oss med hänförelse, och det är svårt att föreställa sig hur man kunnat utföra sådana enorma byggnadsverk utan maskinell hjälp. Bilderna får tala för sig själva...

Suezkanalen

Idag lämnade vi Medelhavet och Europa bakom oss, och begav oss igenom Suezkanalen ner till Röda havet.

Födelsedag på Rhodos!

27 eller 28 brukar folk säga när jag ber dem gissa på Mikaels ålder, och jag håller med. Inte ser han ut att vara över 30-strecket inte, men det är han - med råge! 35 år är han numera, min Mikael.

Efter en tråkig "crew drill" där alla arbetare på skeppet övas i sina skyldigheter inför en eventuell nödsituation, så drog vi ut i Rhodos och utforskade staden! Himlen var blå och solen strålande och vi gick och beundrade den medeltida arkitekturen och shoppade loss i små butiker. Vi avrundade med vegomat och en stor öl i stövelformat på en mysig restaurang.

Väl tillbaka på skeppet blev det paketöppning av presenter som skickats med hemifrån familjen, och Mikael är nu glad över att ha en spadag på Loka brunn att se fram emot när han kommer hem. (han hälsar och tackar så gott!)

Efter några timmars jobb mötte vi upp ett par nyvunna vänner i baren uppe på däck där det hölls ett "toga party" där alla passagerarna var utklädda i grekisk kostym, (läs lakan och olivkvistar). Själv bröt jag upp vid midnatt, men 35-åringen kände för att leva vilt och drog vidare med grabbarna till "crew baren" och kom inte hem förens på morgonkvisten.

Dagen efter födelsedagen - dvs igår, ägnades åt rekreation med sol och bad på kärlekens ö Cypern! Detta är ett speciellt land för oss då vi fick vårt första musik kontrakt här för sju år sedan. Att använda vårt musiserande som ett sätt att få se andra länder gav mersmak, och här är vi nu på en kryssningsbåt som tar med oss till många olika exotiska och spännande platser på jorden.

Anzac Cove

P.g.a. att Dawn Princess just nu gör en världsomsegling som utgått ifrån Sydney och kommer sluta i Sydney, så är merparten av passagerarna Australiensare och Nya Zeeländare. Och idag hölls en stor ceremoni för att hedra alla de unga Australienska och Nyzeeländska män som stupade i första världskriget vid ett monumentalt slag här, i vad som nu kallas Anzac Cove, i Gallipolli, Turkiet.

Passagerarna var uppenbart berörda av att vara på denna plats, och jag och Mikael fick uppleva lite kultur och drogs med i den andaktiga stämmningen.

Kommentarer

Tack till er som gett kommentarer på mina poster! Det är så roligt att få respons. Ledsen att jag inte svarar på varje enskild kommentar, men jag måste vara sparsam med användandet av internet då det kostar en hel del för oss. Vårt internet går över satellit och har en otroligt långsam uppkoppling vilket gör att allt jag gör på nätet tar en evighet, och kostar dyrt för varje minut som går. Därför går jag bara snabbt in och uppdaterar bloggen, sen fort ut igen. Så snälla fortsätt skriva kommentarer även fast jag inte svarar på dem för det betyder så mycket att höra ifrån er! De får mig att känna mig lite mindre långt hemifrån.

KRAM PÅ ER!!!

Mykonos

Den lilla pittoreska ön var översvämmad med turister, vädret var blåsigt och shoppingen dyr. Men vad brydde det oss, vi gick hand i hand igenom gränder och folkvimmel och njöt av våra få timmar av båten.

Aten

En passagerare hade tydligen blivit allvarligt sjuk igår och skeppet blev tvungen att ta sig in till fastlandet i natt för att möta upp ambulans. Därför blev vi idag flera timmar försenade till Grekland, och min och Mikaels chans att hinna med Aten innan jobbet gick upp i rök. Som tur är var vi här med ett annat skepp för några månader sedan så vi har redan upplevt Akropolis. Här är några bilder från den gången.

Sea day

Vi befinner oss just nu mitt ute på det Joniska havet i kurs mot Piraeus - Aten. Dagarna ute på havet innebär mycket jobb för oss. Idag spelade vi vid poolen både vid lunch och sen senare på kvällen i 35 grader stekande sol. Vi såg ut som om vi just klivit ur duschen när vi var färdiga. Brände mig gjorde jag också. Men jag klagar inte, jag älskar solen! :) Efter jobbet gick vi och avnjöt en god buffé och ett glas Merlot. Nu är jag redo att vaggas till sömns av vågorna för att i morgon vakna upp i vackra underbara Grekland.

Italien

Vi befinner oss nu utanför den Italienska kusten... solen har gått ner bakom horisonten och vi har spelat färdigt för idag.

Igår var vi i Livorno, vi tog en buss in till stadskärnan och strosade runt lite. Hade vi haft tid skulle vi åkt in till Pisa för att se lutande tornet, men vi fick nöja oss med att vara kvar i Livorno. Inget intressant att se eller göra där, vi slängde i oss lite käk på ett café och sen drog vi tillbaka till skeppet.

Idag var vi i Civitavecchia, och jag och Mikael planerade en spännande heldag i Rom där vi skulle besöka Vatikanen och Coloseum. Men skrattretande nog så blev jag slumpvald till att vara med i ett drogtest på morgonen, vilket åt upp hela förmiddagen, och därmed blev även vår chans att besöka Rom förstörd. Min vanliga tur!

Imorgon är vi i Neapel, vår sista port i Italien. Då ska vi gå ut med några musikerkollegor och gå och käka en hederlig äkta italiensk pizza! Ska bli trevligt.

Monaco

Monte Carlo - det besynnerliga "skatteparadiset". Vi strosade runt bland Ferrari bilar och lyxyachter, tog en sväng in på det världsberömda kasinot ( i entrén åtminstone) och betraktade rikemansfolk.

Åsch! Skulle det här vara nått mot en Volvo 240!? ;)

Här står jag framför kasinot

Lyxyatchter i alla ära, men våran båt var i alla fall störst i hela hamnen! :)