Summering av 2009 & planer för 2010

Det har sannerligen varit ett spännande och intensivt år för oss. År 2009 var året vi kom loss med det vi strävat efter att få göra under väldigt lång tid. Under detta år har vi nästan rest runt halva jordklotet, vi har sett länder och platser som jag aldrig i min vildaste fantasi trodde jag skulle få besöka. Det har varit en otrolig resa, inte bara en yttre resa ut i världen utan även en inre resa. Det har varit ett utvecklande år. Att nästan dagligen få besöka nya länder och platser och både i jobbet och vardagen möta andra kulturer retar och stimulerar ens själ och sinne och får en att växa... samtidigt så blir man otroligt medveten om vad lite man egentligen vet om världen man lever i. Kryssningsresande ger bara en pytteliten pusselbit av länderna vi besöker, men de där små pusselbitarna läggs ihop en och en breddar ens världsbild. Därför vill vi göra det här ett tag till. Visst kan det vara jobbigt att vara ute till havs under lång tid. Men precis som havet separerar oss från vänner och familj så har det också förenat oss med människor som vi annars lever hela världar ifrån, och alla de upplevelserna vi får kommer hjälpa oss att kunna vara tillfreds med ett stillsammare liv i framtiden.

Vi har fått ett nytt kontrakt, och kommer bege oss iväg i 5 månader igen!!! Jag vet att jag sa aldrig mer ett 5 månaders kontrakt, men vi kunde bara inte tacka nej till det här. Efter en månads semester flyger vi till Tokyo och kliver på Ocean Princess.

Asien, Afrika, Island, Grönland, USA... Äventyret fortsätter...

Kung Kasper Af Råvedsvägen

Jag saknar min kattbebis. (Min och min, han är egentligen min svärfars, men jag var där när han föddes och har funnits där för honom dagligen innan jag började jobba till havs.) Han är världens goaste, och jag längtar så efter att få gosa med honom när jag kommer hem.

GOD JUL

Den solnedgång vi ser... är soluppgång för er...

Nu tar vi farväl av julafton 2009, men eran har just börjat!

GOD JUL!

Julmat

Stackars oss! Detta var våran jullunch! Filippinsk böngryta. Smarrigt värre.... Fast vet ni vad?! Tro det eller ej, men det där är hundra gånger mer aptitligt för oss än att äta en grisrumpa á la muskler och senor! ;)

Julafton i Tauranga

Förmiddagen spenderades med att i sista minuten öva in några julsånger, eftermiddagen innan jobbet stack vi ut en kortis bara för att få komma av skeppet. Alldeles intill hamnen låg en strand dit vi gick och badade fötterna. Solen stekte och vi satte oss i det gröna gräset i skuggan av en palm och pratade om vad mycket vi tycker om vårt kalla Sverige och alla de fina människor som vi känner och saknar. Det må vara exotiskt och spännande att vara här i Nya Zeeland, men vi skulle betala mycket för att få vara med våra nära och kära en dag som denna.

Julstämning = 0

Det hjälper inte att de har smällt upp en gran, eller att servitörerna springer runt med tomteluvor, eller att det spelas julmusik överallt. Julstämningen infinner sig icke... imorgon är som vilken skepps-vardag som helst, med jobb och dryga passagerare. Hemlängtan är stor i dessa dagar. Mikael sörjer att han inte kan vara tomte åt sina syskonbarn och vi saknar vintern och våra nära och kära där hemma.

Grön Jul!

Det bästa jag någonsin gjort i mitt liv är att bli vegetarian. Tro mig, tillfredsställelsen av att kunna möta ett djurs ögon och veta att man inte är en del i vanvårdandet och dödandet av dessa varelser är så mycket större än den korta, tillfälliga njutningen av att stoppa en skinkbit i munnen. Jag vill slå ett slag för en grön jul! Skippa julskinkan i år!

"Ingenting kommer att gynna den mänskliga hälsan och öka chansen för

överlevnad på Jorden lika mycket som evolutionen till en vegetarisk diet."

- Albert Einstein (1879-1955)

"Vi är begravninsplatser för dödade djur! Men det ska komma en tid, då människan kommer

att betrakta dödandet av djur på samma sätt som hon nu betraktar dödandet av människor."

- Leonardo da Vinci (1452-1519)

"Storheten av en nation och dess moraliska framsteg kan bedömas av hur dess djur behandlas."

- Mahatma Gandhi (1869-1948)

Fiordland

Vi pallra oss upp tidigt på morgonen ut på däck och vira in oss i en varsin filt och lät oss hänföras av de fantastiska scenerierna som tornade upp sig framför skeppet. Vi är tillbaka i Nya Zeeland och den första anhalten var Fiordland som ligger på den sydvästra spetsen av Nya Zeelands södra ö. Fjordarna var enorma och smyckade med dramatiska vattenfall som glimmade till när solen sprack igenom de låga molnen. Andhämtande vackert... Men det bästa med allt är att vi har sånt här uppe i Skandinavien också ju! I Norge! Så jag behöver inte resa till andra sidan jordklotet nästa gång för att få uppleva vackra fjordar.

Sidoeffekt

En positiv sidoeffekt med det här jobbet är att jag numera kan gå upp på scen inför en fullsatt bar med en helt ny låt som vi bara spelat igenom en gång och köra den - helt utan att bli nervös! Det är baske mig otroligt ska ni veta för om det hade varit för några år sen så hade jag stått och hyperventilerat bakom scen för att sen gå upp och total slakta låten.

Tvättstugedrama på båten!

Jag måste ju berätta en lustig händelse som skedde för en liten tid sedan. Några passagerare, närmare bestämt två riktigt gamla tanter hamnade i luven på varandra i tvättstugan här på skeppet. (Vart annars?!) Jag känner inte till detaljerna, men det hade tydligen gått så hett till att de började fäktas och slåss med deras egna käppar och tillslut hade någon av dem kastat strykjärnet på den andre!!! Kära nån... gamle tanta te å bråke sesådär! Tocke tok! :)

Det fick hon bittert ångra kan jag säga er - hon blev sparkad ifrån sin egen semester och avkastad i närmaste hamn! Puts veck! Tydligen inte bara hemma i bergslagskogarna i HFS bostads AB som det går vilt till i tvättstugorna. ;)

Melbourne

Första gången i Melbourne, Australiens näst största stad. 39 grader varmt i skuggan och ett myller av människor och massor av flugor (!) gjorde inte upplevelsen av staden till den absolut bästa, men vi ser ändå fram emot att få återkomma ett par gånger till och få lära känna platsen lite bättre.

I Australien finns det juicebarer i varje gatuhörn. Här är det lika trendigt att springa runt med en

färskpressad smootie i handen, som det är trendigt i Stockholm att springa runt med en kaffelatte.

Det dröjer nog inte länge innan vi hakar på detta i Svea.

Roliga statyer som påminnde mig om en bok jag läste för många år sedan.

"Momo eller kampen om tiden". Rekommenderas varmt!

Härligt purkande park -Alexandra parken.

Tasmanien

Min slagna hjälte ligger och vilar i den Tasmanska solen efter en strandpromenad och intagandet av en mastodont fruktsmoothie.

Sitter och spanar efter pigviner som brukar häcka här... men inga pigviner såg jag. :(

Slappa dagar till havs... 2

Tack och bock!

Vi fick ett fint skrivet kort och en liten present av några passagerare idag som tack för vårt musicerande! Sånt värmer. Det händer inte ofta men det förekommer att passagerarna ger oss gåvor eller dricks ibland. Kul tycker vi! Får en att känna sig uppskattad.

Sunil åker hem.

Det här är vår vän Sunil ifrån Indien. Igår lämnade han skeppet efter ett 9 månader långt kontrakt. Medans han var borta så föddes hans första barn. En son som redan hunnit bli 7 månader. Födelsen och hela den första tiden med sitt barn har han missat. Ni kan förstå att han var exalterad över att få åka hem. Detta är verkligheten för många av arbetarna på skeppet. Många reser bort ifrån sin nära och kära i över 10 månader för att försörja sin familj. De offrar tiden med sin familj för deras vällevnad. Själv jobbar jag på båten för min egen skull, för att få resa och vara med om spännande upplevelser. Livet på ett sånt här kryssningsskepp är lite som världen i miniatyr där klasskillnader blir obehagligt uppenbara. Sunil är en otroligt härlig kille och när vi sa hej då så var inte han den enda som blev tårögd...

Vi kommer förmodligen aldrig ses igen.

Besök på skeppet!

Jag tog kontakt med Joel, en gammal musikalteater-klasskamrat ifrån gymnasietiden som numera pluggar i Australien. Jag upptäckte nämligen att han inte bodde så långt ifrån Brisbane, där vi skulle passera med skeppet. Några mail senare stod han där i hög person på landgången och väntade på att få kliva ombord. Den söta lilla musikalteater killen hade nu förvandlats till en snygg ambitiös businessman, och det var galet skoj att mötas såhär 7 år senare på anda sidan jordklotet! Joel har sadlat om helt och hållet och lagt allt vad sång, dans och teater heter på hyllan och brinner nu för projektledning inom ekonomi och välfärd. Jag hoppas och tror att om det är någon som kan lösa den ekonomiska krisen i världen så är det han! ;) Vi käkade lunch och visade runt honom på skeppet och hann med en öl i baren. Det blev ett mysigt och uppfriskande möte! Skönt att träffa en svensk! Kolla in hans blogg vetja!

Dag 100

Idag är det vår 100:e dag ombord på skeppet. Jag är trött. Det är otroligt pressande att behöva ställa sig i rampljuset för allmän beskådan varje dag. Det finns faktiskt dagar då jag bara vill vara ifred och inte behöva sätta på mig det där falskleendet. Det är tungt att försöka ge när man inte känner för att ge. Det här jobbet är helt okej för det mesta, men aldrig mer ett såhär långt kontrakt det kan jag lova!

Darwin - Crocodylus Park

Vi hade inga direkta planer för vad vi skulle hitta på i Darwin, men när vi kom ut i terminalen så såg vi två kvinnor stå och hålla i en varsin krokodilbebis vilket direkt fångade vår uppmärksamhet. Vi gick dit och fick känna och hålla i dem söta små varelserna och det visade sig att det var ett effektivt pr trick för en närliggande krokodilpark. Vi drog dit och fick en djupdykning i dessa reptilers levnadsförhållanden och historia. De söta små krokodilerna vi just klappat och känt på i terminalen var här istället uppvuxna övergödda monster, och inte alls särskilt gulliga. Denna park höll över 1000 krokodiler av olika slag och först såg vi dem bara ligga där och gassa i solen som lata menlösa odjur. Men när parkens egen Crocodile Dundee, tillika vår guide plockade fram lite käk, så blev det plötsligt lite action runtomkring oss. Fullkomligt chanslös är vad man skulle vara om man stötte på dessa varelser i det vilda! Snabba och obehagliga är de och ekot av krokodilkäkar som slår ihop kommer ge mig mardrömmar i veckor nu. ;)

Ögonkontakt med den här lille killen var inte världens behagligaste känsla direkt.

En krokodil kan hoppa över 4 meter ovanför vattenytan för att fånga mat.