söndag, oktober 24, 2010

För mångfald och tolerans!

I dag hölls ett fackeltåg här i bygden… en manifestation mot rasismen såhär på FN-dagen. Jättebra tycker jag och högst aktuellt! Jag borde varit där... men en migrän satte käppar i hjulet. Godtagbar ursäkt eller ej...


Jag är i alla fall FÖR MÅNGFALD!

Främlingsfientlighet och rasism är fasligt fruktansvärt och förkastligt!


lördag, oktober 23, 2010

Jag återupptäcker Lisa...

lördag, oktober 16, 2010



Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag

och något alldeles oväntat sker

Världen förändrar sig varje dag

men ibland blir den aldrig densamma mer.


Alf Henriksson

tisdag, oktober 12, 2010

Björskogsnäs

Björskogsnäs är en underbar plats och tillflyktsort dit Mikael och jag söker oss när helst själen behöver få andrum och hämta kraft. Det är ett litet naturreservat på en liten udde invid sjön Torrvarpen i Örebro län. Det vilar något vidunderligt vackert över denna plats… det är omöjligt att vistas här utan att bli berörd av naturens skönhet.


Udden består av kalkberggrund och ligger mitt på den biologiska norrlandsgränsen vilket ger grogrund för många sällsynta växter. Under sommaren blommar här den fridlysta orkidén Guckosko i gult och brunrött, och nu i sin höstskrud flammade hela Björskogsnäs i samma färger!


Under denna lilla utflykt så stannade vi bl.a och språkade med några kor, kramade en hundraårig gammal ek, och väl nere vid uddens spets så utförde Mikael sin sedvanliga "doppa fötterna i Torrvarpen" ritual.


Detta är verkligen en trolsk plats… en rofylld oas för rekreation och eftertanke. Hörre ni Hälleforsare och Grythyttebor! Bli inte för hemmablinda! Björskogsnäs ligger ju bara 15 minuter bort och är väl värt ett besök... även när Guckoskon inte blommar.



Nästan som en naturens egna galaföreställning,
där träden tävlar om vem som är vackrast...
Löven glöder i solnedgångens sken...
Min kära livsvandringskamrat...

Allt vad vi på jorden äger, det är blott förgänglighet...

Krama träd är en klart underskattad sysselsättning...

En helig ko... en levande kännande individ...
Inte vill du väl äta mig?

Rastplats...
Mikael gör sig redo för...

...att doppa fötterna i solglittret i Torrvarpen.

onsdag, oktober 06, 2010

I'll find my way home

Vi vill dela med oss av en sång som Thorbjörn visade för oss bara någon dag innan han gick bort. Han hade hört den på radion och var ivrig över att få spela upp den för oss för att se om även vi skulle gilla den. Då i stunden blev vare sig Mikael eller jag särskilt imponerade. Den där gamla synthdängan från 80 talet hade vi ju hört förut och i ärlighetens namn aldrig fastnat nått särskilt för…


…idag är den förstås otroligt stark för oss.

Han hade inte kunnat lämna oss med en bättre sång.