Sunil åker hem.

Det här är vår vän Sunil ifrån Indien. Igår lämnade han skeppet efter ett 9 månader långt kontrakt. Medans han var borta så föddes hans första barn. En son som redan hunnit bli 7 månader. Födelsen och hela den första tiden med sitt barn har han missat. Ni kan förstå att han var exalterad över att få åka hem. Detta är verkligheten för många av arbetarna på skeppet. Många reser bort ifrån sin nära och kära i över 10 månader för att försörja sin familj. De offrar tiden med sin familj för deras vällevnad. Själv jobbar jag på båten för min egen skull, för att få resa och vara med om spännande upplevelser. Livet på ett sånt här kryssningsskepp är lite som världen i miniatyr där klasskillnader blir obehagligt uppenbara. Sunil är en otroligt härlig kille och när vi sa hej då så var inte han den enda som blev tårögd...

Vi kommer förmodligen aldrig ses igen.

Besök på skeppet!

Jag tog kontakt med Joel, en gammal musikalteater-klasskamrat ifrån gymnasietiden som numera pluggar i Australien. Jag upptäckte nämligen att han inte bodde så långt ifrån Brisbane, där vi skulle passera med skeppet. Några mail senare stod han där i hög person på landgången och väntade på att få kliva ombord. Den söta lilla musikalteater killen hade nu förvandlats till en snygg ambitiös businessman, och det var galet skoj att mötas såhär 7 år senare på anda sidan jordklotet! Joel har sadlat om helt och hållet och lagt allt vad sång, dans och teater heter på hyllan och brinner nu för projektledning inom ekonomi och välfärd. Jag hoppas och tror att om det är någon som kan lösa den ekonomiska krisen i världen så är det han! ;) Vi käkade lunch och visade runt honom på skeppet och hann med en öl i baren. Det blev ett mysigt och uppfriskande möte! Skönt att träffa en svensk! Kolla in hans blogg vetja!

Dag 100

Idag är det vår 100:e dag ombord på skeppet. Jag är trött. Det är otroligt pressande att behöva ställa sig i rampljuset för allmän beskådan varje dag. Det finns faktiskt dagar då jag bara vill vara ifred och inte behöva sätta på mig det där falskleendet. Det är tungt att försöka ge när man inte känner för att ge. Det här jobbet är helt okej för det mesta, men aldrig mer ett såhär långt kontrakt det kan jag lova!

Darwin - Crocodylus Park

Vi hade inga direkta planer för vad vi skulle hitta på i Darwin, men när vi kom ut i terminalen så såg vi två kvinnor stå och hålla i en varsin krokodilbebis vilket direkt fångade vår uppmärksamhet. Vi gick dit och fick känna och hålla i dem söta små varelserna och det visade sig att det var ett effektivt pr trick för en närliggande krokodilpark. Vi drog dit och fick en djupdykning i dessa reptilers levnadsförhållanden och historia. De söta små krokodilerna vi just klappat och känt på i terminalen var här istället uppvuxna övergödda monster, och inte alls särskilt gulliga. Denna park höll över 1000 krokodiler av olika slag och först såg vi dem bara ligga där och gassa i solen som lata menlösa odjur. Men när parkens egen Crocodile Dundee, tillika vår guide plockade fram lite käk, så blev det plötsligt lite action runtomkring oss. Fullkomligt chanslös är vad man skulle vara om man stötte på dessa varelser i det vilda! Snabba och obehagliga är de och ekot av krokodilkäkar som slår ihop kommer ge mig mardrömmar i veckor nu. ;)

Ögonkontakt med den här lille killen var inte världens behagligaste känsla direkt.

En krokodil kan hoppa över 4 meter ovanför vattenytan för att fånga mat.

Broome

Hettan var massiv när vi klev av skeppet. 39 grader i skuggan! Det fanns inget annat alternativ än att spendera dagen på stranden där man åtminstone kunde få lite svalka. Vi drog till Cable Beach vilket var en otroligt fin och stor strand. I havet var det sådär härligt varmt att det gick att gå rakt ut i vattnet utan att behöva ta sig över någon "smärtgräns" först. Vi simmade och plaskade runt som två busiga fiskar och njöt av att vara borta från båten som mer och mer börjar kännas som ett fängelse...

Men tjena...

Jag får många önskemål om låtar i jobbet, men idag kom en kvinna fram och önskade en låt som verkligen tog priset. Rysslands national sång! Kära nån, jag vet att vi har en bred repertoar men så breda är vi inte! Och när jag snällt försökte förklara att vi inte känner till låten så börjar hon att tralla på den och titta menande på en att man plötsligt ska fatta hur den går. Patriotiska ryssar! Då borde jag väl veta hur Kinas nationalsång går också då, eller Filippinarnas! Ni skulle bara veta vilka konstiga situationer man blir utsatt för i jobbet som skeppsmusiker...

Perth

Vi dockade i Fremantle strax utanför Perth så vi hoppade på ett tåg in till stadskärnan. Vi begav oss till Barrack Square där man fick en fin vy över stadens skyline (se bild 1) och andra sevärdheter så som Swan Bell Tower. (se bild 2) Där fanns också ett coolt parishjul (se bild 3) som vi gärna hade åkt upp i om det inte var för att det var lite väl dyrt. Helt okej stad... Nästan lika fin stad som Sydney, men bara nästan. ;)